Vad bör man lära sig av detta?

Ersätter digitala tjänster mänskligt arbete och är de lösningen på kompetensbristen?

Det är inte sant. Digitala tjänster kan fungera som en lösning på kompetensbristen inom vissa uppgifter och branscher genom att fungera som stödsystem. Emellertid kan en strategi som kombinerar människor och teknik, både utveckla kompetensen till nya nivåer och svara på mer komplexa och mänskliga utmaningar, vara ett bättre tillvägagångssätt för att hantera kompetensbristen. Vissa funktioner och tjänster kan automatiseras och digitaliseras, men användarna måste också ha möjlighet att välja mellan flera tjänstekanaler med tanke på tillgänglighet och jämlikhet. All mänsklig kompetens kan ännu inte ersättas av teknologi, artificiell intelligens eller digitalisering.

Vissa funktioner och tjänster kan automatiseras och digitaliseras, men för att utföra tjänster, lärande och handledning krävs fortfarande kompetenta yrkesmänniskor, till exempel i komplexa beslutsfattande uppgifter (mänskligt övervägande, kreativitet och empati), kundservice uppgifter som kräver mänskligt närvaro samt vid utformningen, införandet och underhållet av digitala tjänster (förändringshantering och kreativitet).

Digitalisering är redan en så viktig del av verksamheten att den inte behöver separata mål eller uppföljning.

Det är inte sant. Det är bra att följa upp digitaliseringen eftersom den påverkar organisationens verksamhet, arbetsflöde och känslan av kontroll över arbetet samt även kundupplevelsen, datasäkerheten och dataskyddet. Genom att sätta upp specifika mål och följa upp digitaliseringen kan organisationer hålla sig uppdaterade om nya möjligheter, utveckling och innovationer.

Främjande av digitalisering bör vara systematiskt och målinriktat arbete som också följs upp, utvärderas och utvecklas. På så sätt säkerställs också engagemanget från personalen och tilldelningen av resurser. Digitalisering är en del av vardagen, men den medför också sina egna utmaningar, som till exempel datasäkerhet, dataskydd och tillgänglighet för tjänster, vilket är bra att följa upp. Genom att sätta upp specifika mål och följa upp genomförandet av digitaliseringen kan organisationer bedöma dess effekter och lära av sina erfarenheter. Att följa upp måluppfyllelsen kan avslöja framgångar, utmaningar och behov av utveckling. Baserat på dessa utvärderingar kan organisationer göra nödvändiga förändringar, förbättra sina processer och lära sig att bättre utnyttja digitaliseringen.

Alla funktioner och tjänster behöver inte digitaliseras.

Organisationen bör överväga vilka funktioner och tjänster som bör digitaliseras. Ibland ger genuina möten och personlig kundservice, undervisning eller handledning den bästa kundupplevelsen. Det är viktigt att ta hänsyn till användarnas behov och preferenser och erbjuda mångsidiga tjänster som motsvarar olika behov och förväntningar.

Ibland är fördelarna med digitalisering mindre än de kostnader den medför. Vissa funktioner och tjänster kan vara så komplexa eller individuella att de inte enkelt eller effektivt kan digitaliseras. Digitala tjänster kan också överbelasta aktörer och orsaka störningar om användarnas behov och tjänsterna inte matchar.

Digitalisering kan främja studerandes lärande eller välbefinnande.

Digitala lärplattformer, interaktiva lärmiljöer och digitalt läromaterial kan förbättra lärandeupplevelsen och erbjuda mer individuella lärmöjligheter samt mångfald i lärandeformer (såsom videor, ljudinspelningar, animationer, adaptiva uppgifter och övningar). Digitala verktyg och appar kan också stödja studerandes välbefinnande och erbjuda resurser för att stödja psykiska hälsa.

Digitalisering kan ha en betydande inverkan på studenternas lärandeupplevelse eller välbefinnande genom att möjliggöra en personifierad lärandeupplevelse, tid- och platsoberoende lärande, flexibla tidtabeller samt digitala verktyg med låg tröskel för att stödja välbefinnandet.