EU-förordningen om artificiell intelligens i praktiken

Artificiell intelligens omfattas inte av någon särskild lagstiftning i Finland eller Europeiska unionen. Nu har EU-kommissionen gjort ett förslag om att reglera artificiell intelligens. Susanna Lindroos-Hovinheimo, professor i offentlig rätt vid Helsingfors universitet, berättar vad du bör veta om förslaget – och varför det är viktigt (fri översättning).

Helsingfors universitet 19 mars 2024

1. Förordningen riktar sig till produkter med artificiell intelligens

Kommissionen ser reglering först och främst som produktreglering. Syftet med lagstiftningen är att begränsa de system som kan användas på EU:s inre marknad och importeras hit. Syftet är att öka medborgarnas förtroende för produkter, det vill säga system för artificiell intelligens inom EU, och att skapa den mest fungerande och fria inre marknaden. Till skillnad från den mycket omtalade dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) är regleringen av artificiell intelligens inte baserad på människors rättigheter eller deras skydd – däremot är det en del av paketet.

2. Reglering bygger på risker

I lagstiftningen skulle system för artificiell intelligens delas upp i förbjudna, högrisk- och lågrisksystem. Definitionen skulle ske efter vilken typ av skada dessa system orsakar individer och samhälle. Förbjudna system omfattar enligt förslaget till exempel system som modifierar mänskligt beteende på ett skadligt sätt, drar fördel av en grupps svaghet eller som poängsätter personer.

Högrisksystem inkluderar till exempel transportinfrastrukturer, säkerhetsrelaterade komponenter (t.ex. robotkirurgi) och offentliga förvaltningssystem som har stor betydelse för människor.

Merparten av regleringen skulle gälla högrisksystem. För dem föreslår kommissionen vissa krav som systemen måste uppfylla. Annars skulle de inte kunna utvecklas för EU-marknaden.

3. Nya regler för artificiell intelligens för hela Europeiska unionen

De nya reglerna skulle vara bindande i hela Europeiska unionen. Detta beror på att kommissionen föreslår lagstiftning specifikt i form av en förordning.

EU:s medlemsländer skulle inte ha så mycket egen lagstiftande makt, det vill säga i praktiken skulle hela området kring artificiell intelligens bli föremål för EU-lagstiftning i framtiden.

Målet är att samma regler ska gälla för artificiell intelligens i alla medlemsländer, vilket också skulle göra det lättare att övervaka produkter. Kommissionen ser därför en framtid där det bara skulle finnas en gemensam marknad för artificiell intelligens i hela Europeiska unionen.

Innehåll och juridisk bakgrund i lagstiftningen om artificiell intelligens (på finska)

Den snabba utvecklingen av teknik och artificiell intelligens har ökat behovet av deras reglering. Europeiska unionens Artificial Intelligence Act (Artificial Intelligence Act, AI Act) är världens första uppsättning regelverk som heltäckande handlar om artificiell intelligens. Lagen gäller både utvecklingen av artificiell intelligens och dess användning efter publicering. Lagens uppgift är att sätta ramarna för lagstiftning som rör artificiell intelligens och att säkerställa att artificiell intelligens är transparent, spårbar, icke-diskriminerande och miljövänlig.

Artificiell intelligens bör också alltid vara under kontroll av en människa i sista hand.

Målen syftar till att garantera att system för artificiell intelligens är säkra och följer de grundläggande rättigheter och lagar som gäller i Europeiska Unionen. I reglering avser ett system med artificiell intelligens programvara som kan producera lösningar för de mål som människor sätter upp.

AI-förordningen är riskbaserad och är indelad i fyra huvudrisknivåer:

1. En oacceptabel risk

2. Hög risk

3. Begränsad risk

4. Låg eller minimal risk

   
   

Varje risknivå har sina egna krav. Särskild uppmärksamhet ägnas åt höga risker och människocentrerade artificiell intelligenssystem och strängare krav och kontrollåtgärder ställs. I praktiken påverkar EU-förordningen om artificiell intelligens företag, organisationer och individer som utvecklar och använder artificiell intelligens på många sätt.

Krav på artificiell intelligenssystem: Förordningen ställer krav på alla artificiella intelligenssystem, oavsett deras riskkategori. Dessa krav inkluderar t.ex.:

• Transparens: AI-system måste vara transparenta så att användarna förstår hur de fungerar och vilken data de använder.

• Rättvisa: AI-system måste vara rättvisa och icke-diskriminerande.

• Dataskydd: System för artificiell intelligens måste följa EU:s dataskyddslagstiftning.

• Säkerhet: AI-system måste vara säkra och pålitliga

  
  
  
  

Övervakning och genomförande: Genomförandet av förordningen övervakas av Europeiska byrån för artificiell intelligens (EASA). EASA kan införa sanktioner mot företag som inte följer förordningen.

Vad betyder detta i praktiken?

• Företag som utvecklar eller använder system för artificiell intelligens ska göra en riskbedömning av sina system och följa förordningens krav enligt systemets riskkategori.

• AI-system måste vara transparenta och rättvisa och följa EU:s dataskyddslagstiftning.

• Europeiska byrån för artificiell intelligens övervakar genomförandet av förordningen och kan införa sanktioner mot företag som inte följer förordningen.

Uppdaterad: 9 april 2024

Skapad av Päivi Nummenranta,