Förmågor i organisationen

Det är värt att läsa detta material gällande och bekanta dig med dess uppgifter och länkar om tänket med förmågor är något nytt eller om organisationer ännu inte gör ett övergripande arkitekturarbete. Materialet innehåller grundläggande information om förmågor, ledning och förvaltning av förmågor. Materialet är på finska. Det finns även två filmer om ämnet i slutet av denna sida.

​

Gå och läs!

Hur definieras förmågor?

JHS 179 övergripande arkitekturdesign och utvecklingsrekommendation definierar förmåga enligt följande: "förmågan att agera lämpligt inom ett visst område och att använda sin expertis och resurser för att uppnå målen" (JUHTA, 2017). Giltigheten av rekommendationerna upphörde 2019 när datahanteringslagen trädde i kraft, men rekommendationerna är fortfarande användbara.

​

JHS 179-rekommendationen delar in förmågor i två kategorier: operativa förmågor och operativt stödjande förmågor. Operationella förmågor används för att producera tjänster, medan stödjande förmågor, som namnet antyder, stödjer produktionen av dessa tjänster. Utöver dessa två grupper kan strategiska förmågor identifieras: de kan antingen vara operativa förmågor eller förmågor som stödjer verksamheten, med vars hjälp organisationen prioriterar sin verksamhet och de resurser som används för verksamheten. (JUHTA, 2017).

​

Enligt JHS 179-rekommendationen kan förmågor identifieras, till exempel genom att identifiera de förmågor som krävs av de tjänster som erbjuds och de stödförmågor som krävs av dessa förmågor. Förmågor utvecklas däremot genom att utveckla deras strukturella komponenter, som är verksamhetsmodeller och processer, personal och kunnande samt informations- och informationssystem.

​

Yrkesutbildningens gemensamma, allmänna förmågor har identifierats i övergripande arkitekturarbetet för projektet KARKKI - övergripande arkitektur för yrkesutbildning (OKM 2022-2023). JHS179-rekommendationen har legat till grund för arbetet.

​

Dessa gemensamma identifierade förmågor bör betraktas av varje utbildningsanordnare som en del av deras eget strategiska arbete och operativa utveckling - dock är de framtida målen och de tjänster som ska produceras likartade för yrkesutbildningsanordnare. Utbildningsanordnare kan dock befinna sig på ett annat stadium i förmågornas mognadsnivå, i vilket fall vissa kräver fler utvecklingsåtgärder än andra för att nå måltillståndet. Varje utbildningsanordnare har också sina egna organisationsspecifika förmågor, som hjälper utbildningsanordnare att skilja sig från varandra.

​

Källor (på finska):

JUHTA, Julkisen hallinnon tiedonhallinnan neuvottelukunta. (2017). JHS 179 Kokonaisarkkitehtuurin suunnittelu ja kehittäminen. https://www.suomidigi.fi/ohjeet-ja-tuki/jhs-suositukset/jhs-179-kokonaisarkkitehtuurin-suunnittelu-ja-kehittaminen

​

KARKKI-kokonaisarkkitehtuuria ammatilliseen koulutukseen -hanke. (2023). Kyvykkyydet: https://wiki.eduuni.fi/display/KARKKI/Kyvykkyydet